emelievidberg

Typ som alla andra fredagar

Kategori: Häst

Idag red jag Gunvald efter skolan samtidigt som Erica red Max. Vi skrittade bara ca 30 minuter för det började bli mörkt och var dessutom väldigt slaskigt. För första gången försökte Gunvald verkligen att bocka. Han gick några steg, stannade och studsade sen ca tre gånger i rad innan han stannade. När jag då skänklade på honom igen började han studsa. Jag vet inte riktigt vad det beror på men jag antar att han sätter sig lite på tvären för att testa mig nu när han vet vad som gäller (att han ska bli riden i paddocken). Han började även reagera på alla möjliga ljud runt om kring vilket han inte gjort tidigare. 
Imorgon ska jag rida med min medryttare, men jag ska ha mamma med mig till att leda Gunvald så att jag även kan skritta lite runt gården och inte bara i paddocken. Jag hoppas att lilla trollet vill vara lite snällare mot mig imorgon, för jag känner inte för att ramla av honom. Och nya bilder kommer komma upp såklart efter ridpasset! :)
(Max förra helgen när jag gav honom en banan). 

Candy Star

Kategori: Häst

Candy är född 2004 och är en avkomma från Sandra. Jag var själv med när hon föddes och det var en alldeles speciell känsla att få följa ett föl från sina första sekunder till inriden häst. Candy var inte min häst, utan min pappas sambos. Jag hjälpte däremot till att rida in henne till en början och red henne ganska länge. Det var en underbar dressyr häst som verkligen hade bjudningen. Hon lärde sig snabbt och var lätt att jobba med. 
Det jag kommer ihåg av Candy var att hon blev opererad som liten. Hon var knappt en vecka gammaö när koterna på bakbenen började växa massor och hindrade henne från att gå, så dem fick opereras bort. Däremot var det inte något som känndes under ridning och hon var fullt frisk. 
Idag står Candy tillsammans med Sandra hos min pappa. Jag har faktiskt ingen aning om hur det går med henne och hur långt hon kommit i utbildningen, men jag hoppas innerligt att hon har fått visa upp sin kunskap på några tävlingar. 

Pave och Julia

Kategori: Häst

Cilla Soleil

Kategori: Häst

Cilla är halvsyster till Sandra och är född 1984. Pappas sambo hade fött upp henne med sedan sålt henne till en tjej i Stockholm. Denna tjejen ringde sen, tio år senare och undrade om hon ville ha tilbaka hästen. Så jag fick en till häst att träna ungefär samtidigt som jag hade 4-5 andra haha. 
Cilla var en dressyrhäst, rakt genom och hade en underbar galopp. Medan Sandra hjälpte mig i hoppningen, hjälpte Cilla mig i dressyren. Vi tränade för tränare och även själva och jag hade det verkligen jätte kul med henne. Cilla var en riktig rakethäst och när jag tog ut henne på fältet att galoppera fanns det ingen broms. Trots sin ålder var hon ruskigt pigg och sammarbetade. Hon var inte alls svårriden och snäll i stallet. 
Cilla gick tyvärr bort förra året, 2012, som jag skrev om i ett inlägg i höstas. Hon blev alltså hela 28 år, vilket jag tycker är mycket för en ridhäst nu för tiden. 

Cassandra Star

Kategori: Häst

Vart ska jag egentligen börja med denna dam? Cassandra, även kallad Sandra, var den absolut första hästen som jag verkligen lärde mig att rida på. Endast 6 år gammal var jag när jag började rida henne i paddocken i sandaler och utan hjälm (undra vad min pappa egentligen tänkte på?) haha. Hon är född 1986.
Eftersom Sandra redan då var runt 15 år användes hon som hobbyhäst men var tidigare en hopphäst och tränades faktiskt av Rolf-Göran Bengtsson under en kortare period (tror att det var han som hade tränat henne). Jag nyttjade såklart den fördelen att hon var hopphäst då Smurfan inte ville hoppa med mig. Jag var runt 8 år när jag satt och hoppade henne på 1.10 m. Jag förstod inte vad rädsla var på den tiden så jag hoppade glatt allt som pappa ställde upp i paddocken. 
 
Eftersom hon var en hopphäst var allt annat supertråkigt. Därför ville jag inte bråka med henne utan jag nöjde mig med långa uteritter ensam i skogen, galopperades, eller ett hopp-pass i paddocken. Såklart var hon väldigt snäll på alla sätt och var även mycket vis. En gång gick nämligen tränset lite sönder i käkremmen, hon märkte det och stannade och vägrade sen att gå. När jag väl insåg varför hon stannat fick jag en aha-känsla. Hästar är så otroligt smarta. 
 
Sandra lever än idag kvar hos min pappa och är 27 år. Hon rids nog inte alls då hon haft problem med luftvägarna osv, men hon är guldvärd som har lärt mig så otroligt mycket om hästars beteende. 

Ridning 29 januari

Kategori: Häst

Till min glädje så var danskan inställd så jag kunde glatt cykla hem redan 14.30 idag. Efter att jag svept en kopp med te begav jag mig till stallet för att rida Gunnis. Min medryttare skulle rida Max idag och hon hade inte hunnit ge sig ut så jag gjorde sällskap med henne i paddocken. Riktigt trevligt med sällskap för en gång skull. Fick hjälp att sitta upp men Gunvald var inte på lika bra humör utan gjorde en mini bocksprång direkt. Skrittade honom på A-volten då halva paddocken  fortfarande är som en skridskobana men det var bra träning. Han försökte lätta lite med bakbenen men gjorde inget större försök, sen lyfte han på ena bakbenet ibland och min gissning är att hon ogillade det slaskiga underlaget. 
 
Gjorde halter, volter, serpentiner osv för att aktivera honom och för att han ska lyssna på mina skänklar bättre, lite tjurig blev han emellan åt men det var inget större problem. Han travade även på bra med mycket energi i kroppen men var som sagt väldigt skeptisk till vattnet och slasket. I slutet av vårt korta pass försökte jag "jobba" honom mer eftersom han var uppvärmd, han slog då lite med huvudet men ja. Jag vet att han inte är riden så mycket så jag förstår att han protesterar och är ovan. Jag tycker för övrigt att han fungerar bra i stallet och jag skulle gärna vilja att han stannade kvar :)

Camille Star

Kategori: Häst

Camille fick jag av min pappa i 13-års present och vi hade själva fött upp henne. Hon är född 2006 och jag var även den som fick rida in henne. 
Camille kommer jag ihåg som en väldigt lugn häst. Hon var inte den pigga och studsiga unghästen utan snarare seg och väldigt långsam. Trava ville hon inte göra, utan jag behövde alltid tillföra en massa energi för att få fram henne överhuvud taget. Hon var vädligt stabil i ridningen och eftersom jag var duktigare som ryttare red jag henne helt själv, och formade henne precis som jag själv ville ha henne. En riktigt underbar pålle med en personlighet som inte liknar någon annan tog hon mig med storm. 
Emma har tagit bilderna nedan. 
När jag slutade vara hemma hos min pappa hade jag såklart inte möjlighet att ta med mig Camille, därför fick hon stanna kvar hos min pappa och idag står hon i samma stall som Smurfan då min kusin tog hand om henne. Det känns underbart att veta vart hon finns, och jag får säkert hälsa på henne när som helst. 

Rambo Star

Kategori: Häst

Rambo var en travare som vi köpte när han var 2 år gammal. Från en början var det tänkt att min pappa skulle ha honom som ridhäst, men då han inte blev så stor fick jag honom istället. Min första egna häst. Han är född 2002 och står inte längre hos oss utan bor i småland. Han såldes till en tjej som nu tävlar honom i westernridning och han vallar kor osv :)
Rambo var en riktigt snäll häst, aldrig elak på något sätt och jag kunde hantera honom trots att jag inte hade någon unghästvana tidigare. Däremot var han väldigt orolig i sitt psyke, så gjorde han något fel visste han inte riktigt vart han skulle ta vägen och blev lite stissig av sig. Eftersom det var min häst var det jag som satt på honom första gången. Han var super duktig och skötte sig bra, men under de första 6 månaderna ville han bara söka sig till andra människor när jag red. Om pappa stod i mitten kunde jag inte styra honom från mitten utan det slutade ganska ofta med att pappa fick gå före honom. 
 
Till slut kom såklart den dagen då det faktiskt funkade, och jag var riktigt stolt över att kunna rida honom helt själv utan stöd från mitten. Jag kom så långt att jag faktiskt började galoppera honom, och då hade jag utbildat honom helt själv, med lite hjälp av min pappa. Trots att han vid den tiden var 6 år gammal var han inte en stabil häst utan fortfarande ganska nervig, orolig och osäker. Vi gjorde då valet att faktiskt sälja honom. Han trivdes inte som ridhäst hos oss, utan har det mycket bättre nu i småland. Hos den nya ägaren visade han inget nervigt alls utan fann sig i den sortens ridning. Han var alltså inte menad till att bli vanlig ridhäst utan westernhäst. 
 
Det starkaste minnet jag har av honom var den gången jag skulle sitta upp, som alla andra gånger. Han började skritta innan jag hann sätta mig ordentligt så jag tappar balansen och sätter mig bakom sadeln. Det skrämde honom något fruktansvärt så han sticker iväg i full galopp med mig bakefter. Efter många bocksprång och en tvärnit föll jag i marken på mage och tappade luften. Därefter var han väldigt försiktig av sig när jag skulle hoppa på. Lilla söta hästen. 
 

Första ridpasset

Kategori: Häst

Igår kom Gunvalds ägare och lämnade hans träns så idag kunde jag äntligen rida honom. Sadeln är på tok för lite för mig att sitta i, jag vet. Men jag klämmer hellre ihop mig i den än att rida barbacka . På bilderna ser det inte ut som det ens finns en sadel, men när jag sitter på känns det ändå inte så jätte liten faktiskt. 
 
Hur som helst var Gunvald snäll att ställa i gången. Band upp honom och gjorde iordning honom med hjälp av mamma. Han blir lätt otålig, men det tar nog inte så lång tid att lära honom vänta och ta det lugnt. Han är även väldigt buffig med huvudet så man måste hela tiden vara noggrann med att säga till honom för han vill gärna dominera lite.
 
Hur som helst, jag tog ut Gunvald i paddocken medan mamma och Erica släppte ut de andra hästarna. Sen kom de båda för att hjälpa mig. Mamma höll i Gundvald medan Erica höll emot när jag skulle sitta upp. Vid första försöket började han snurra runt som en galnig och ville absolut inte stå stilla. Men på andra försöket stod han helt stilla så jag kunde sitta upp ordentligt. Han traskade glatt på och till en början med hade mamma honom i grimskaft. Vi skrittade några varv innan jag bad mamma att släppa loss oss och han skötte sig lika bra då. 
 
Det enda problematiska idag var att han ville bara styra mot grinden. Hela tiden dras han dit och när man kommer på den kortsidan där grinden är slingrar han sig allt vad han kan för att gå åt det hållet. Det tog några sekunder varje gång innan han gick framåt igen. Jag använde faktiskt spöet en gång när han började tramsa sig mer, och då gick han direkt framåt. Jag travade även honom själv och han är riktigt rolig att rida. Det är mycket jobb med honom, men jag tror bara att det kommer bli en rolig utmaning :)

Smurfan

Kategori: Häst

Smurfan, smurf, murf, muffins, tjockis.. kärt barn har många namn som man brukar säga. 
Smurfan var en ponny som jag fick ta över efter min kusin då hon växte ur henne och ville skaffa stor häst. Smurfan var köpt från småland som ridponnny och hon var min ögonsten i många år. Kommer inte riktigt ihåg när jag fick henne men jag var runt 10 år. Hon är född 1991 och finns idag åter hos min kusin och är pensionerad och används bara lite som promenadponny. 
Smurfan är en väldigt trevlig dam. Hon gjorde inte mer än vad hon behövde och tillbringade hellre dagarna med mat än att bli riden. Jag var vid den tiden bara inne på att hoppa, men det var inte hon. Många gånger slutade det med att min pappa fick stå vid hindret, för det var bara då hon hoppade de högre höjderna. Det var på henne som jag fick mitt skarpa sinne för att hantera lite slöa hästar men även den underbara känslan av att ha en egen ponny. 
Det finns ett tillfälle som jag aldrig kommer att glömma när det gäller henne. Emma var på besök hos oss och vi skulle rida ut på enbart smurf och både jag, Emma och Erica ville rida. Därför fick Emma och Erica rida barbacka samtidigt på henne, medan jag ledde. Allt gick bra och vi kom till en uppförsbacke, en stor turistbuss full med turister kom åkandes. Jag som var van vid hennes coola psyke brydde mig inte alls eftersom jag visste att hon inte skulle göra något. Erica och Emma däremot, ja dem kom lite i obalands, blev lite oroliga kanske och helst plötsligt drog Erica med sig Emma ner och de båda låg dammiga i diket bredvid haha! Detta hände precis när bussen åkte förbi och jag lovar, varenda en satt med näsan i rutan ^^ :) 
 
Efter att jag haft henne i många år och lärde mig att rida ordentligt insåg jag att hon faktiskt var en mycket trevlig ponny att rida och att han faktiskt kunde mer än vad någon kunde tro. Hon är en ponny jag aldrig kommer att glömma :)
Till slut blev jag som sagt för stor för henne, syns ganska så bra på sista bilden. Men jag är glad för att jag vet vart hon finns just nu och att vi haft en sådan underbar tid tillsammans :)
 
Bilderna här under är tagna av Emma. 

Skulle ni vilja det?

Kategori: Häst

Jag fick en idé precis som jag nog inte är ensam om, men hur som helst. Jag tänkte skriva om alla hästar som jag ridit på under mitt liv, berätta lite om hur dem är, varför jag red just den hästen och såklart lägga upp några bilder på hästen. Skulle ni vilja läsa detta isåfall? :)

På plats

Kategori: Häst

Efter skolans slut cyklade jag snabbt hem och sen vidare till stallet. Ungefär 12.30 blev jag upphämtad av Gunvalds ägare och vi åkte till Torns. Där väntade ordföranden i Russförening med Gunvald i transporten. Vi hjälptes åt att lasta av honom och gå in i ridhuset för att vänta på veterinären. Hon kom bara någon minut senare så vi kunde göra besiktningen. Gunvald  var väldigt otålig men han blev mycket bättre mot slutet och han gick igenom helt utan anmärkningar :)
Vi lastade honom igen och begav oss sen till stallet. Han fick först komma in i sin box i några minuter och bekanta sig med alla dofter innan vi släppte ut honom i hagen bredvid de andra killarna. Såklart blev dem väldigt glada för varandra direkt, nosade på varandra och så. Efter en kvart hade dem alla tröttnat och krafsade fram gräs istället. 
När vi sen skulle ta in dem 3 timmar senare ville Gunvald inte riktigt gå in i stallet utan protesterade en bra stund innan han gick in, sen inne i boxen ville han inte äta sitt hö utan ville hellre stå och kolla runt (såklart). Om jag får lite tid över sen ikväll ska jag gå ner och titta till killarna lite :)
 

Ridbilder på Gunvald

Kategori: Häst

Här kommer lite fler bilder på Gundvald. Jag kan berätta att det var inte lätt att rida i ett litet ridhus med 6 stycken andra ekipage när Gunvald dessutom bara har varit med en annan i ridhuset. Det var tre stora hästar som höll på att stegra och liknande men Gunvald höll sig ändå hyffsat lugn med mig på ryggen. Och, jag vet att jag är för lång för honom men jag ska bara rida till honom under några månaders tid. 
 
Sadeln var inte heller riktigt min stil för jag hamnade i stolsits precis hela tiden, men jag var som sagt nöjd eftersom han var så snäll och verkligen jobbade på in i det sista :)

Besök

Kategori: Häst

Igår däckade jag i sängen runt 21.15 med migrän så hade ingen ork att skriva om besöket hos Gunvald, därför ska jag berätta om det nu istället! Efter skolan cyklade jag till stallet för att hämta mina ridstövlar och min hjälm. Med mig hem följde även två tjejer som skulle följa med till Gunvald. Vi åt mat, och sen övningskörde jag till Aggarp där han står. Vi körde sen vidare till ridhuset där vi skulle kolla på när Gunvald blev riden, och mot slutet red jag också. 
 
Hon som äger stallet där Gunvlad står har jobbat jätte mycket med honom sedan slutat av december och det syntes jätte mycket. Han var stabil i både skritten och traven och han gick att rida själv. Eftersom han är inkörd förstod han kommandon väldigt bra och det krävdes lite för att göra halt, till och med mindre än vad som krävs på Max. Alltså var han en härlig ponny, dock har han ingen kondition så han orkar bara ridas ordentligt i ca 20 minuter men det är förståligt. En unghäst som inte är riden så mycket förväntas inte ha världens bästa kondition. 
 
Ägaren hade också skrivit ut ett exempel på avtal som jag och mamma ska läsa igenom när första bästa tillfälle ges, ägaren är snäll, omtänksam och verkar väldigt mån om att vi är säkra på vad vi ger oss in på och att han får det. Så allt känns väldigt bra och vi har nu bestämt oss till 100 % att vi vill ha honom. Dock måste vi se så att han går genom vetrinärbesiktningen felfritt! :)

Wiho!

Kategori: Häst

Jag är superglad idag över de glada besked som jag har fått. Idag kom en tjej till stallet som provred C och var med lite i stallet. Hon var super trevlig, lugn och verkade kunna mycket. Jag mockade under tiden som hon ryktade Max och när hon var klar och inte riktigt visste vad hon skulle göra började hon klia C mellan öronen och ögonen. Han sänkte huvudet snällt och hade nosryggen mot henne samtidigt som han blundade. Ååh vad lycklig jag blev av att se att hon tar det intiativet, och att hon inte bara vill rida utan även gosa. Eftersom det var så mörkt ute var kanske ridiningen inte lika givande. Jag skrittade fram honom lite, sen fick hon själv hoppa upp och skritta + trava men som sagt, vi red på en grusparkering då det inte gick att rida någon annanstans. Just därför ska hon komma tillbaka på lördag runt 12.30 för att rida ett ordentligt pass i paddocken. Hon sa att hon nästan redan nu var säker på att hon ville bli medrytttare på honom men att hon gärna ville rida honom lite till. Jag är bara super lycklig över att hon var säker med det hon gjorde och att Max faktiskt trivdes med henne. Så idag kunde jag äntligen lossa på den stora klossen som legat och skavt så länge, så otroligt skönt!
När jag övningskörde hem från affären idag ringde även ägaren till b-ponnyn Gunvald. Vi bestämde att vi ska åka dit imorgon för att kolla när han rids i ridhus och sen skulle jag också hoppa upp på honom och prova lite. Ska bli riktigt spännande och ägaren har tydligen redan skrivit ut ett avtal om en lånetid före köp som vi ska titta igenom och se vad vi tycker. Det kommer antagligen inte dröja så lång tid innan han kommer hem till stallet. Två super roliga händelser på en och samma dag har gjort mig på toppenhumör :)

Exo & Emelie

Kategori: Häst

Egentligen skulle jag ha fixat denna korta film tidigare men jag har inte haft ett bra program att redigera i. Nu har jag däremot hämtat hem Windows Movie Maker som fungerar bra, trots att jag inte kan någonting om hur man redigerar en film. För mig hackar filmen ganska mycket, gör den även det för er

Gunvald

Kategori: Häst

Nä, jag tror att jag måste införa flera timmar detta dygnet, jag har bara hunnit med hälften av det jag velat hinna med. Idag kom vi iväg för att hälsa på Gunvanld som bor i Svedala. Han är född 2007 och hans mamma har tydligen svensk världsrekord i trav för b-ponny. Han har riden men inte utbildad och inte galopperad på. Däremot är han inkörd och jätte snäll att tömköra. Han är väldigt grov för att bara vara en b-ponny på 130 cm i mankhöjd. Jag fick se honom röra sig men inte rida då de inte hade någon ridmöjlighet och det var väldigt halt på grusvägen utanför. Vi pratade och diskuterade fram och tillbaka och kom nog fram till att vi ska låna honom någon månad för att först se om han går bra ihop med Max och Joker. Om detta går bra ska han antagligen få flytta in i stallet. Däremot kommer låneperioden börja efter nyår osv för vi alla (ägaren, hon som har hästen i sitt stall och jag) är bortresta nu över jul. De skulle även försökta få igång honom lite i ridningen tills han ska komma till oss! :)

Igår

Kategori: Häst

:) <3

När en vän plötsligt går bort

Kategori: Allmänt

För bara en liten stund sen fick jag höra att Cilla har gått bort. För er som inte vet vem hon var, så var hon en av de första stor-hästarna som jag lärde mig rida på. Hon stod hemma hos min pappa på gården och var en riktigt läromästare i dressyren. Redan som liten red jag henne och trots sina totala 29 år var hon alltid pigg. 
 
Det var ett tag sedan jag träffade henne nu men när jag fick reda på vad som hänt det var det som en sten damp rakt ner i hjärtat på mig. Att få reda på att en vän har gått bort är något helt obeskrivligt. Det är svårt att sätta punkt på hur det egentligen känns när en häst som jag haft ett sånt starkt band till försvinner och jag vill nog inte inse att jag aldrig kommer få se henne igen. Så det svåra kommer bli att veta att Cilla, som lärde mig grunderna, och jag inte kommer få ses igen. Jag kommer inte kunna lägga min hand på hennes mule och veta att vi har något gemensamt. Istället för jag nöja mig med tanken & känslan om att hon alltid kommer finnas där inne hos mig. 
 
Och som jag och många andra brukar förespråka, en bild säger mer än tusen ord men två bilder säger allt. 

Mitt sökande efter en fodervärd/medryttare

Kategori: Funderingar

Som jag har berättat förut så ska Max andra fodervärd sluta att hyra honom och jag måste hitta någon som kan hjälpa mig för att klara av det både tidsmässigt och ekonomiskt. Till en början med vet jag inte riktigt hur man bäst raggar upp någon som kan tänka sig att betala för de omständigheter som finns i när man kan få rida en annan häst gratis med bättre möjligheter. 
 
Till en början med är det inte lätt att hitta någon som vill hjälpa till, antingen som fodervärd eller medryttare, för det är fel årstid. Regn, dimma, rusk, gegga och även nu snö och minusgrader gör enligt mig att folk håller sig tillbaka och väntar kanske till åtminstone februari - mars innan de vill på det igen. Däremot kan jag inte göra något åt just den biten, utan jag får helt enkelt hoppas att det löser sig på något sätt, trots vädret. 
 
Jag har försökt få kontakt med personer i närheten av Lund som skulle kunna tänka sig att vara intresserade. Detta har jag gjort genom en sida på facebook som är skapad för de som vill ha eller vill vara fodervärd/medryttare. Jag har varit i kontakt med tre personer totalt där. Den första ville inte ta på sig ett så stort ansvar, trots att jag sa att det räckte att hon var medryttare och inte fodervärd. Den andra personen mejlade mig lite fram och tillbaka om stallet, ridbanor, kostander och så vidare. När jag nämnde att det fanns en paddock, me inte upplyst slutade hon mejla helt plötsligt och jag förstod såklart att hon inte var intresserad längre. Den tredje personen var inte beredd att betala något så ja, det blev inget med det heller. 
 
Angående de personer som har tackat nej ovan. Jag kan både förstå dem mycket väl på ett sätt men också inte. Det är fullt förståligt tycker jag att man inte vill vara fodervärd på en häst när man går i nian t.ex. och jag vet själv hur det är att ha mycket att göra, då vill man inte alltid ta på sig ännu mer. Men eftersom jag sa att det gick bra med medryttare som red 1-2 vilket var det hon sökte efter borde hon inte neka det, förutom om hon inte gillade läget eller tyckte att Max lät något för henne. 
 
Den andra personen som jag mejlade med gick på Real gymnasiet här i lund med hästinriktning. Hon var lite intresserad av att träna, vilket jag kan tycka är bra om man gör det på rätt sätt som passar hästen. Sen började hon fråga lite om fodring och in/utsläpp. Eftersom jag alltid brukar sköta det tänkte jag att det är inget måste för jag trivs faktiskt att gå till stallet så pass ofta. Sen kom då frågan om det fanns ridhus eller upplyst paddock. När jag svarade nej fick jag inget svar tillbaka alls och antog att det inte var henne till intresse. Som innan, jag kan verkligen förstå henne med detta, det är inte kul att rida ute i rusk och regn eller när det blåser. Det är svårt att träna på vintern utan ridhus eftersom man måste rida ute och hästen får då styltor. Och ja, det är inte heller roligt att rida ute när det är bäckmörkt och varken du eller hästen ser något. Men, här måste jag argumentera lite. Sen jag började rida Max har den enda möjligheten varit utomhus. Trots att det har spöregnat har jag begett mig ut i paddocken för att träna. Trots blåst och kyla rider jag ut för att han ska få växlande träning och motion. Det har präglat mig i ett år nu, och numera trotsar jag alla väderlekar och rider alltid. Jag har insett att jag kan rida ändå, för jag dör inte på något sätt. Snarare är det bara uppfriskande och får mig att vilja kämpa ännu mer. Jag vill utvecklas trots dessa omständigheter som finns. 
 
För att bara klargöra en sak, jag hade självklart inte tackat nej till ett ridhus. Men ibland kan man inte gräva ner sig i att det är ett måste, kolla på mig, jag har klarat mig utan ;) För att återkomma till själva tjejen, blev jag såklart besviken ännu en gång men fortsatte att leta vidare. 
 
Jag kom i kontakt med en annan tjej som var lite intresserad, däremot ville hon inte betala något. Tyvärr måste jag på något sätt få hjälp ekonomiskt för annars klara jag det inte, och då måste han lämnas tillbaka. Hur som helst kan jag även här hålla med henne. Att betala pengar för att få rida där det inte finns ridhus eller upplyst paddock kan kännas olönt eftersom det finns andra ryttare som kan erbjuda bättre. Där känner jag igen mig eftersom jag alltid har hjälp Jessica med hennes hästar, gratis och jag har alltid haft tillgång till ridhus. Så jag förstår henne verkligen där men priset. 
 
Samtidigt, att vara fodervärd på Max har fått mig att växa som person. Innan har jag bara ridit och pysslat med hästen grati, helt omedveten om vad det egentligen kostar att ha häst. När jag nu betalar allt själv har jag lärt mig att pengarna äts upp fort, men jag får så mycket ut av det från Max istället. Jag vill egentligen inte alls lämna tillbaka honom och sen bli medryttare för det är inte alls samma sak som att verkligen ha en egen. Det ansvaret som jag tog på mig har gjort mig mer organiserad. Jag tänker igenom saker och lägger vikt på det som är viktigt. 
 
Trots att jag många gånger tänker att, varför inte vara medryttare och inte betala något istället för att betala massor och vara fodervärd? Men varje gång har jag fått svaret att jag vill vara med, bestämma, betala, ha det ansvaret och framförallt känna att han är min och jag är inte bara som vilken medryttare som helst. 
(Däremot gillar jag att ha hand om Exo för jag får "göra" så mycket och allt är inte sådär begränsat som det kan vara. Antar att Jessica är för snäll och jag har tur som känner henne^^ ) 
 
Detta börjar bli lite rörigt tycker jag så bäst att avsluta innan det bli värre. Det jag vill få sagt, det är inte lätt att hitta en person utifrån som går med på de krav och möjligheter som jag kräver/har. Jag får helt enkelt ta och leta vidare, vidga mina vyer och försöka nå ut till fler personer så kanske någon nappar en vacker dag :)