emelievidberg

Jag skyndar mig hem från skolan, har planerat att möta upp mamma och så för att sen åka till Höör och provrida fjordningen. Precis när jag kommit innanför dörren ringer telefonen och jag ser att det är fjordingens ägare som ringer. "Hej, tyvärr har han redan blivit riden idag, och såld för bara en liten stund sen så ni behöver inte komma. Men det är ju först till kvarn som gäller". Åå, vi planerade ju att komma så fort vi kunde och eftersom vi ringde igårkväll kunde vi ju inte komma ännu tidigare. Men som sagt, det var en annan familj som redan hade varit där och kollat och sen köpt honom. 

 

Besviken är jag verkligen men, jag antar att hon sålde honom eftersom hon redan hade hittat någon så varför vänta på oss? 

Imorgon var det tänkt att vi skulle åka och titta på en b-ponny till stallet men den hade redan blivit såld. Isället ska vi åka till Höör för att kolla på en fjording och sen se vart det leder. Jag tycker nämligen det var lite elakt sist när vi sa att vi ville ha hästen och helt plötsligt så steg priset massor. Men nu har vi visat att vi verkligen är intresserade och om han passar oss bra, då ska han åka hem till oss senare ;) 

 

 

Innan jag skaffade Max red jag ju Lukas. Då hade jag två egna schabrak som jag använde till honom för att det var en rolig grej, att ha något eget och inte använda samma gamla tråkiga varje gång. Denna lilla samling har nu utökats och jag tror inte jag har märkt det men jag har fortfarande inte slutat handla nya schabrak. Var tvungnen att fotografera nästan alla min schabrak (tre av dem fattas). Det är kanske inte så många om man jämför med hur många en annan vanlig hästperson har. Men som sagt, det började med att det bara var roligt och nu kan jag inte sluta att köpa fler ;)

Idag sprang jag in på Hööks och köpte en rumpvärmare nu inför vintern. Varför har jag inte köpt en sån tidigare? Jag ser redan fram emot att få prova den, kanske redan på söndag och sen ska jag inte klaga på kyla resten av året iaf :)

Jag har alltid fått lära mig att man ska ut och klättra med hästar för att man ska stärka deras ryggar och bakben. Då har jag även lärt mig att jag alltid ska stå upp i läderna för att underlätta för hästen. Därför blev jag lite paff när jag läste ett gamalt inlägg som Emma Hjelmqvist skrev för ganska länge sedan. Hon hade varit iväg och jobbat i ett framgångsrikt stall där många duktiga tränare höll till. När man står upp i en backe läggs alldeles för mycket tyngd på hästens framben och både koter och leder påverkas mycket. Hon skrev även att tynga ner på hästens framben är inte naturligt för dem överhuvudtaget. 

Jag vet egentligen inte riktigt var jag ska ställa mig till detta. Ska man stå upp som man lärt sig sedan ponnytiden eller har denna "tränare" som berättat allt rätt om att det bara skadar hästen? Vad tycker ni, mina hästvetande läsare? :) Skulle vara roligt om jag hade någon att bolla mina tankar med ;) 

Igår var jag iväg till Kristanstad för att provrida Zonnie Toll. Han är en valack på 11 år, efter Zoogin och undan Sonja Toll. Zonnie är en travare men mäter som d-ponny då han är 1.47 i mankhöjd. Han är både inkörd och inriden. Zonnie har även startat på travet och spruningt hem några hundra tusen! Trots att han är 11 år har han aldrig varit allvarligt sjuk, inte halt osv. Något som var ett stort plus också var hans starka hovar -> han kan gå barfota. 

 

Jag började med att be ägaren att longera honom för att se hur han rörde sig och reagerade i temperamentet. Redan från första början visade han sig cool lugn och brydde sig inte över något alls. Efter det ville jag sitta upp, trots att ägaren sa att han inte blivit riden på ett år. Men om man letar häst så tycker jag att det är ett måste att åtminstone sitta upp på hästen för att känna hur den är. Zonnie var i alla fall väldigt snäll och gjorde precis det jag bad honom om. Dock blev det endast skritt då jag inte ville utsätta honom för ont i ryggen osv eftersom han inte har några ryggmuskler. 

 

I övrigt så var Zonnie väldigt gosig och ville mer än gärna vara nära mig och mysa. Han verkar alltså i mina ögon vara en erfaren ponny i sina bästa år som har det perfekta temperamentet för att bo på en 4h-gård. Att jag sen provred helt i onödan är en helt annan historia...

Alltså, i förrgår följde jag med Julia till "hennes stall" för att kolla på henne när hon red Pavarotti. Stallet var väldigt stort med 15 st boxar, och även boxarna var stora. Jag hjälpte till att rykta samtidigt som jag tog några bilder på stallet och hästarna. Pavarotti är en äldre herre med stor gräsmage och ungefär i samma storlek som C. Iaf började Julia med att rida ut en kort sväng och jag hängde med på en lånad cykel. Vi stannade vid en stubbåker där jag tog några bilder på det fina ekipaget innan vi begav oss tillbaka för att Julia skulle rida i paddocken. Där galopperade dem innan avskrittningen. 

Det intrycket som jag fick av Pavarotti var att han visste vad han skulle göra. Alltså, en gammal herre som följer med i alla svängar. Han verkar dock lite lat ibland för när Julia kortade tyglarna lite blev det helt stopp direkt = jag tror att man måste driva enormt för att få honom att hålla tempot och energin. Men det är så svårt att se allt när jag bara står från marken. Han är kankse helt annorlunda från hur jag har föreställt mig honom i mitt huvud. 

Jag tycker i alla fall att Julia har utvecklats ganska mycket i sin ridning, däremot är det nog hållningen som är prio 1att träna på enligt mig :) Fortsätt att jobba så kommer skillnaden snart synas ;)

Ikväll besökte jag Julia och hennes medryttarhäst Pave. Jag fotade mest och kollade läget med hästen osv. Och om det blir som planerat ska jag hjälpa henne lite framöver med ridningen. När jag har kollat igenom alla bilder så lovar jag att kanske skriva ett längre inlägg, för just nu kallar sängen!

I vanliga fall tycker jag att jag är lång och ganska stor. Däremot ändrade jag mig efter att jag såg denna bilden på mig och Exo ^^ 
Ikväll kommer bilder från båda stallen så håll utkick! :)

Efter skolans slut idag var det bara hem för att plugga tyskaglosor. Direkt vidare till stallet där två hästar skulle ridas - Thule och C. Vi började med Thule, mest för att vi då var fler i stallet som kunde vara med honom ifall något skulle hända. Thule är en ganska speciell ponny som gärna trixar mycket med huvudet och har en ovanlig gång/takt. Hur som helst började jag bara att skritta runt i paddocken, göra volter och tog det bara allämänt lugnt med honom. Trots detta början han trixa, alltså stanna, bocka och kasta sig in mot mitten. Och det som jag inte trodde skulle hända hände, jag trillade av -.-  Han tog ett riktigt skutt in mot mitten och jag hängde inte riktigt med, och efter det skulle han såklart skutta ännu mer. Där tog min balans slut eftersom jag red barbacka (hans sadel är inte riktigt 100 % användbar). Jag har inte trillat av sedan december 2011 så det var lite ovanligt för min del. Jag slog mig dock inte på något sätt alls utan fick bara en fruktansvärd kramp när jag försökte hålla mig kvar - jag får lätt kramp för allt. Så nu sitter jag här med min kramp som kommer så fort jag rör på benen och grubblar över varför jag inte kunde sitta kvar haha ^^

Efter att jag hade ridit Thule lite till efter avsittningen var det dags för styrelsemöte som varade i nästan två timmar. Och efter det kunde jag äntligen sitta upp på C. Började att rida i paddocken och kontollerade hur han funkade och vad han kom ihåg sedan i lördags. Trots att han bara skrittades igår så kommer han ändå ihåg en del :) Avslutade sedan med att skritta en lång stund på grusvägen :)

Nu ska jag äntligen ta och slappna av genom att äta kvällsmat och läsa lite, vi hörs! 

Idag var jag ner till stallet för att träffa Thule som kom sent igår kväll. Jag blev ganska överraskad när jag fick se hur stor han är, han är inte så värst mycket mindre än C ;) 

 

Dock varade glädjen inte så länge då både C och Thule började bråka vilket resulterade i en lite skadad C, och en mer skadad Thule. Varför ska det alltid bli en massa problem med C nu när han äntligen har fått nya skor och jag är hemma från ledigheten?

Det måste faktiskt ha varit våran första pay and ride i maj. Det var kanske inte något jätte stort men jag är ändå stolt eftersom det var hans första gång. Dessutom är jag inte alls van vid att komma ut på andra platser. Just nu har jag planerat in en klubbtävling den 20 och 21 oktober. Så när jag kommer hem är det bara att börja träna igen :)

Ridning, ridning, ridning. Ridning är något som alltid har varit min grej. Jag har alltid klassats som den ridtjejen ända sedan förskolan då jag fick min första ponny. Hästarna tog mig med storm direkt och jag var totalt fast i dem fyrbenta djuren med man och svans.

 

 

Ridningen för mig från början var en hobby, det var roligt, lärorikt och bara känslan av att kunna styra hästen över stockar i skogen gjorde mig överlycklig. Hästarna fick mig att må bra, alltid och det värsta som fanns då var väl att ponnyn eller hästen inte ville fatta galopp osv. 

 

Idag betyder hästarna lika mycket för mig, och tusen gånger till. För jag har med de senare åren insett att ridning är mitt liv. Hästarna är dem som alltid finns där, tröstar en och hjälper en att komma på fötter igen. Ridningen för mig idag handlar om att jag vill utvecklas, lära mig samtidigt som jag har roligt med min häst, tillsammans med den. 

 

Att kunna gå till stallet efter en tuff dag i skolan är något som verkligen tänder livsglädjen igen. Det får mig att sudda bort problemen som finns utanför stallet och koncentrera mig helt på hästen. Livsglädjen höjs även när jag känner att hästen och jag är i harmoni. Och ja, jag uttrycker mig så för jag menar på att det inte endast är de högt tävlande ekipagen som kan känna harmoni. Jag och Max gör det, och den lyckan och leendet kan jag sedan leva på i flera månader. Därför får ridning mig att må bra. En häst har helt enkelt allt som jag behöver. 

• Max är lätt att hanterna både från marken och när man sitter på. Det märks eftersom många, i stort sett alla kan hantera honom om de har längden inne. Dock är han lite knepig när man longerar honom och vill gärna lätta i bakbenen. Därför ska jag under hösten satsa mycket på markarbete. 
• C är inte utbildad som jag nämnde tidigare och det gör honom väldigt lik en unghäst. Jag menar inte att han är ny på allt men det är lite som när jag ridit till yngre hästar. Man jobbar honom på samma sätt, enligt mig och det är roligt och ger mig möjligheten att utveckla och forma honom till den häst som jag tänker mig. 
• Något som är bra med C är att han väldigt sällan har dåliga dagar. Jag har kännt att vi ridit riktigt dåligt under tre pass sen jag fick honom. De tre passen har varit dålig för att våran kommunikation inte fungerat alls. Såklart har de tre passen bara gjort mig mer medveten om honom vilket är bra.  
• När jag är i stallet tidiga morgon eller sena kvällar är det oftast C som är tröttast. Han halvsover när han blir borstad och när man ska tränsa vill han hellre bara bli klappad i pannan eller runt om öronen. Alltså har jag en tröttishäst, men vilken häst är inte det? ;)
• En sak som är bra med Max är att han och jag lär oss tillsammans. Det var svårt för mig att lära mig nya saker på Lukas men sen jag fick Max känns det som att jag har utvecklats enormt. 

Jag saknar faktiskt att ha min häst i ett större stall där jag har mer möjlighet att umgås med andra. Det är väldigt svårt just nu eftersom det bara är Max och Lukas som är ridbara. Det innebär att jag väldigt sällan rider med någon annan och oftast är i stallet själv. Ibland kan det såklart vara skönt att vara i stallet själv men jag saknar ändå känslan av att ha andra hästintresserade nära mig. 

Jag har Max uppstallad på Gunnesbo 4h gård. Det finns en paddock och två olika stall, dock är det ena ett kaninstall ;) Runt om paddocken finns det en liten grus-stig som man kan skritta runt om. En liten bit från stallet finns det en fotbollsplan och bakom den finns ett stort öppet gräsfält som inte används till något. Utanför stallet går även en grusväg som leder till några bra andra vägar som är bra till uteritter, det finns dock ingen skog i närheten. Till sommaren finns det två bra sommarhagar men även tre mindre så att hästarna ändå kan byta hage regelbundet. Det finns ytterliggare en hage som används till vintern. 

 

 

Jag antar att det handlar om mina drömmar som har med hästar att göra så det utgår jag ifrån. 

Till en början med så vill jag såklart utvecklas så mycket som möjligt inom ridsporten, framförallt i hoppningen och dressyren. Något som jag senare drömmer om är att jag köper mig den drömhästen som jag ofta målar upp framför mig. Mina tankar med den hästen är inte att nå jätte höga klasser, däremot vill jag bara förtsätta att utbilda mig tillsammans med en härlig häst och tävla i den mån jag känner för.