emelievidberg

Idag slutade jag tidigt så jag kunde sitta upp på Max redan kvart i två. Eftersom vi ridit i paddocken hela helgen tog jag en lång uteritt på kyrkoängarna, genom bäcken, tillbaka igen, bort mot Axelgård och skrittade sedan hem på asfaltsvägen. Känner hur all motivation bara dyker upp när Max verkligen ger allt han kan när jag ber honom och när han bara är pigg på livet. Det fina vädret bidrar även till mycket, tänk vad lite sol kan göra ;)

 

Jag kollade igenom alla mina mobilbilder och plockade ut ett urval bilder på Max. När jag tittar på bilderna känns det som om jag har haft honom i flera år, däremot är det bara lite mer än 1 år. Den första bilden är från första gången jag träffade honom i Januari 2012 och den sista är nu innan påsklovet. Min prins ♥

 

I lördags red jag Max tidigt på morgonen innan jag tog tåget till Joakim. Det var härligt väder och inte så värst kallt ändå eftersom solen värmde på. Det var mysigt att rida igen efter en veckans uppehåll, ocn nu blir det ännu en veckas uppehåll eftersom jag ska vara borta över påsk. Min medryttare har hand om Max och det känns bra att kunna slappna av nu under hela lovet. 

Många gånger när jag kommer på morgonen och ska släppa ut Max är hans ben svullna. Denna svullnad går över under dagen när han rör på sig i hagen. Jag här läst lite om det på internet, att det är blodcirkulationen som oftast är orsaken till varför benen svullnar upp. De flesta på sidor jag hittade, menade att man kan linda eller ha speciella skydd under natten. Funkar det? Hur som helst fick Max på sig dessa skydd så imorgon ska jag se om det har hjälpt. Någon annan som har mer erfarenhet om detta ämne och som skulle vilja förklara det bästa alternativet? :)

Mamma filmade två korta snuttar från hoppträningen i söndags och jag funderar på att klippa ihop de två och lägga upp här, vad sägs om det?

Behöver jag kommentera det ens? Under fm byggde jag upp ett sånt otroligt hoppsug att jag var alldeles till mig. När vi väl hade släpat alla hinder till fältet och börjat hoppa är C inte alls på samma hopphumör som jag. Kan sammanfatta träningen med några entsaka ord; vägra, springa vid sidan om, krascha rakt in i hindret och stanna mellan två hinder för att sen ta ett jätte skutt...

 

Emma hade tålamod till tusen med mig idag. Gång på gång sprang han vid sidan av och tog alla bommar med sig, jag var inte så irriterad i början, men ju flera gånger det hände ju argare blev jag. Och jag vet att jag inte ska bli arg på honom, men det gick verkligen inte alls bra. Han gillar inte hinder om det ligger bommar framför, om det är ett litet hinder framför så det blir studs, eller om det ligger bommar nära hindret överhuvudtaget. Mot slutet när Emma ställde upp en rättuppstående hinder, utan några konstigheter, då, då hoppar han som en kung. Haha, åh hästen alltså :) Men, jag tycker om honom lika mycket iaf  ♥

Det var ren lycka när jag steg in i stallet idag. Det var dessutom ännu mer lycka när hästen kom skrittande fram till mig i hagen med spetsade öron (ni som känner Max vet att han nästan alltid har öronen bakåt). 

Eftersom jag slutade tidigt hade jag tid att pyssla om honom lääänge och det resulterade i att jag klippte honom. Han blev mycket sötare, och ser nu ut som en häst istället för vildhäst.Vad tycker ni, är det bättre nu? :)

När jag ser den här bilden kan jag inte låta bli att känna suget efter att hoppträna igen. Eftersom underlaget har varit dåligt så har jag inte hoppat sedan november och det börjar verkligen klia i fingrarna nu, jag vill hoppa! 
Däremot måste jag se till att förbättra Max's kondition innan jag kan ta upp hoppandet igen och mygga lite mer muskler. 

För exakt ett år sedan fick jag besked om att jag skulle få hyra Max. Tiden har gått otroligt fort och vi båda har utvecklats väldigt mycket. Han är en helt underbar häst att ha att göra med och en personlighet som klår många andra. Ett år har gått, men vi har ännu ett år framför oss <3

Igår på sista lektionen var vi lagom trötta så vi satt mest och gjorde inget och väntade på att vi skulle få sluta x) 

Efter skolan red jag Max ute på fältet. Jag hann rida innan det blev mörkt trots att jag inte satt upp förran 16.40, känns som att ljuset är på min sida nu för tiden iaf. Direkt när jag hade börjat trava skulle det såklart börja snöa som bara den så jag var nästan nära på att gå tillbaka till stallet. Men jag bestämde mig för att fortsätta ett tag till. Det slutade snöa efter ca 10-15 min så jag fortsatte att rida. Tränade på avsaktningar från trav till skritt och sen galoppfattningar. Trots att det inte var någon Emma som hjälpte oss gick det väldigt bra och han rusade inte sådär innan galoppfattningen utan tog endast ett till två travsteg extra innan han började galoppera. Efter 50 minuter var det en glad ryttare och en glad häst som skrittades av :)

Idag kunde jag för ovanlighetens skulle rida ut när det fortfarande var ljust. Vädret var underbart, soligt och inte för kallt så jag slapp att frysa. Eftersom det har regnat så mycket så var gräsvägarna väldigt geggiga, men alla grusvägar var istället mjuka vilket gjorde att jag kunde både trava och galoppera där. 

Och under ridpasset så fick jag den där härliga känslan som man bara kan få när man sitter uppe på hästryggen. Jag galopperade Max längs den långa och raka grusvägen och hovarna dånade så mysigt mot gruset. Han ökade inte alls utan höll snarare ett lugnt tempo trots att jag inte alls höll in honom. Det underbara var sen när jag bad honom att öka tempot och till slut kändes det som jag satt på en galoppör istället för en travare. Känslan av att ha så många kilo under sig, men som ändå lyssnar på varenda liten signal, både broms och gas, är så otroligt underbart. Och sen får jag ju inte heller glöma den glädje som jag fortfarande känner av. Åh så glad jag är över att jag har Max, att han kan ge mig så mycket energi och lust till livet kunde jag aldrig ha trott :) 

Idag fick jag sällskap av Emma till stallet för att hon skulle träna mig och Max. Hon mockade alla hästarnas boxar (3 st) under tiden som jag hann rykta och göra iordning Max och mig själv, snacka om snabb tjej! Eftersom det är töväder var det riktigt slaskigt i paddocken men det är det ju överallt nu så vi fick bli där. Red på en volt som jag trampade upp redan igår. Max halkade på vissa ställen redan i skritten så det blev mycket skritt och lite trav. 

 

Samtidigt var det väldigt nyttigt för mig att det fanns en del av volten som var mer hal, för det innebar att varje gång som jag kom dit var jag tvungen att sakta av till skritt och då fick vi träna ordentligt på avsaktningar. Han kändes faktiskt väldigt fin, men lite stretig när jag ska göra halt. Mot slutet tränade vi lite på att rygga vilket gick sisådär men med tanke på att jag inte har ryggat med honom på över ett år så var han faktiskt duktig :) 

 

Emma var även så snäll och tog några bilder på oss under tiden. Och jag kan inte sluta undra varför hon alltid lyckas så otroligt bra med alla bilder, nu kan jag kanske sluta skylla på kameran och kanske fundera lite på vad personen bakom kameran egentligen gör med inställningarna.