emelievidberg

Någonting som jag ångrar mycket nu är att jag inte stod på mig mer för några år sedan. Jag lät alla andra styra över mig, hade inga egna åsikter eller tankar om något. Jag var helt enkelt en dussinmänniska och det ångrar jag stort idag. Det jobbiga var att jag kom in i en period där jag bara svarade ja på allt och sa aldrig emot. Alltså står jag här idag och har väldigt svårt att säga nej till folk om dem frågar eller ber om en tjänst. Anledningen till att jag ångrar att jag inte stod på egna ben är för att det tog lång tid att komma ut ur det. När jag väl insåg att jag inte kunde fortsätta leva efter alla andra var det svåra att ta sig ur det och börjar om, men alldeles själv. Däremot har jag kommit en bra bit på vägen och jag har numera både egna tankar och åsikter! :)